10 april

Den stora ettårsdagen, den första födelsedagen. Vi inledde med att erbjuda E plättar till frulle. Bananplättar, med blåbärssylt. Hon ratade, ville inte ens smaka. Fick ägg och fil istället, det uppskattades mer. Sedan sång och paketöppning. Kul, men när presenterna väl var uppackade var de måttligt intressanta. För att fånga dagen beslöt vi oss för att åka till Vinterträdgården. Det var härligt, litet, men fint. Och E fick sticka ner handen i grus för första gången. Och tittade länge på fontänen, och ville gärna känna på kaktusarna (fick inte). Och sedan fik på Tintin Tango (torr bulle) och promenad hem. På kvällen kom farfarn på middag och när E somnat skålade jag och mannen i skumppa och blev lite sentimentala. Eller ja, det har vi varit ett par dagar redan, av blotta tanken på ettårsdagen.

Time flies when you're having fun.

ett år!

Du blir ett år imorgon, min älskade lilla flicka! Och vilket år det varit. Underbart, jobbigt, roligt och tungt. Men mest roligt – fantastiskt roligt! Jag blir så rörd när jag tänker på att vi fick just dig. Superglad, rolig, härlig och finfin. Du är så gosig och snäll, busig och vild. Allt man kan önska och massor därtill!

Vi får se mer och mer av din humor nu. Just nu handlar det mycket om att sätta saker på ditt huvud. Det började med mössan, logiskt nog, men nu försöker du gärna även med en strumpa, ett par byxor, din hakklapp eller en tvättlapp. Och när du fått den där saken att hållas på ditt huvud så sträcker du ut armarna, ler ditt bredaste och väntar på applåder. Och så vi applåderar! Och skrattar, och är stolta som få(n). Du går stadigt redan, men vill ändå inte släppa taget och promenera iväg utan stöd. Du är klok och försiktig av dig. Du kan själv bygga ihop din Brio-clown och älskar att leka med en resväska som du tömmer och fyller och klättrar in och ut ur.

Du är fortfarande liten i maten, men äter gärna broccoli, avokado, pasta, ris, majs, ärter och filbunke. Och kyckling- eller kalkonbullar. Fisk däremot, accepterar du inte. Amningen håller vi på att avsluta, tror jag. Du visar sällan själv att du vill nu mer, men är salig om jag erbjuder dig bröstet, vilket jag ofta gör morgon och kväll.

Du vaknar fortfarande minst en gång per natt, ofta vid tre eller fem, och får en flaska mjölk innan du somnar om för att sedan vakna ca 6.30. Du har lärt dig att somna i egen säng och sover bäst där. Visserligen ligger du gärna bredvid mig, men då ägnar du dig åt att knipa mig eller riva mig i håret och vill ligga nära, nära (gärna ovanpå!) och har av någon anledning svårt att komma till ro.

Sedan en vecka är din pappa föräldraledig och får njuta av dig på heltid. Kanske gör det att mammigheten avtar snart. Du blir mer och mer självständig och det gör mig så stolt. Min stora, lilla bebis.

återkommande huvudbry

Det där med att vi inte har några köksgardiner, rak insyn från huset mittemot, och att jag av någon anledning ofta går utan byxor på kvällarna här hemma. Svår kombination. Men min förhoppning är att;

1) grannarnas insynsskydd även fungerar som utsiktsskydd
2) det hjälper att jag brukar släcka lampan när jag byxlös går in i köket

Rimligt? Visst? 

en solskenspromenad

Begav oss ut i vårsolen lagom till E:s förmiddagslur. Hon var påtagligt trött och trodde hon skulle somna under promenaden in till centrum, så att vi sedan kunde gå i butiker och fika i lugn och ro. HAHAHA.

Strax efter att vi kommit iväg visade det sig att E inte alls ville sova, tunga ögonlock till trots. Hon illtjöt, tills hon fick sitta upp i vagnen och titta på omgivningen en stund. Nytt försök att lägga henne ner en stund senare och det blev mer illtjut. Vrål. Upp och ner så ett antal gånger. Nöjd och lugn i pappas famn i den iskalla nordanvinden som visade sig ackompanjera vårsolen. Stel som en pinne och vrål när han lade ner henne igen. Till slut, efter att ha promenerat fram och tillbaka på parkeringsplatsen bakom saluhallen (f.ö. så himla galet att Helsingfors bästa tomt används som parkeringsplats) somnade hon till slut. Jag och mannen nerkylda till märgen.

Men sedan. Fika på Marikahvila i Galleria Esplanad. Gott kaffe, gratis påtår, väldigt god kanelbulle och fin finsk design. E sitt bästa, sprudlande och glad. Charmade en japansk turist i bordet bredvid. De lekte med en mössa i ungefär 10 minuter, medan jag fick fördjupa mig i en glassig tidning. Lyckan i det lilla. Välförtjänt lördagslyx, till slut.

jakten

Det blev inget av det där jobbet. Någon annan fick det, och jag blandar lättnadskänsla med en känsla av att ha blivit avvisad. Glädje över att få lite till tid med E. Men åh, vad jag längtar efter ett jobb. Ett kvalificerat, intressant jobb. Känslan av att få prestera, använda sina kunskaper och utmana sig själv. Umgås med smarta kollegor, träffa nya människor. Inser att det är ett drömjobb jag drömmer om. Realiteterna ser dessvärre ofta annorlunda ut. Men man måste ju sikta högt, juh.