E har fått med sig hem dagisets maskot den här veckan. Med följer ett häfte där det är tänkt att föräldrarna ska skriva dagbok om vad barnet och hunden hittar på tillsammans under veckan. Första gången var det skitskoj! Och roligt att läsa vad de andra föräldrarna skrivit tidigare. Nu råkade vi få den där hunden kanske årets stressigaste vecka. En sådan vecka då det inte finns utrymme gör så mycket mer än att överleva. Ergo: sista dagen hunden är hos oss sitter jag uppe sent för att ljuga ihop en rolig vecka. Sjukt, jag vet. Men till mitt försvar så ljuger jag inte ihop något skrytigt, utan mer roliga små incidenter för att krydda en aptrist vardag. Allt för att dagisbarnen ska få skratta lite istället för att gäspa av tråk då de läser om Boj-hundens gångna vecka. Ingen dödssynd, va?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar